Storbritanniens utträde ur EU närmar sig men ännu finns oklarheter kring hur ett slutgiltigt avtal kring brexit kommer se ut. EU godkände nyligen Teresa Mays förslag till ett utträdesavtal och nu väntar en omröstning i brittiska parlamentet där avtalet förväntas möta större motstånd. Alla som är inblandade i förhandlingarna jobbar för att försöka få fram ett avtal som alla parter kan acceptera till den 29:e mars nästa år för att Storbritannien ska slippa genomgå en hård brexit.

Det var dystra uttalanden som kom ifrån ledarna i EU:s medlemsländer när de nyligen accepterade avtalet som Teresa May lagt fram. Bland annat EU-kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, uttalade sig om att brexit var en tragedi, och Litauens president, Dalia Grybauskaite, menade att inget gott kan komma från utträdet för någon part. Enligt avtalet ska nuvarande EU-regler gälla under en övergångsperiod som tar slut sista december 2020, med en möjlighet till förlängning i två år. Under den perioden ska EU och Storbritannien förhandla fram avtal på olika områden som ska ersätta det gamla EU-medlemskapet. Under övergångsperioden måste Storbritannien följa EU-regler och betala till EU-budgeten men har ingen formell rösträtt i ministerrådet eller Europaparlamentet.

Nästa steg för Storbritanniens utträdesavtal blir omröstning i det brittiska parlamentet i början av december där man tror att det kan vara svårt att samla en majoritet för avtalet, då parter både för och mot brexit har uppvisat missnöje med förslaget.

Som bakgrund till Storbritanniens utträde ligger en folkomröstning som genomfördes 2016 där 51,9 procent av britterna röstade för brexit. Många faktorer var avgörande för resultatet, men en växande nationalism, som syftar till att enbart britter ska bestämma lagar och regler i Storbritannien, liksom en negativ syn på invandring var utmärkande frågor. EU-domstolen meddelade nyligen att det är fritt fram för Storbritannien att dra tillbaka sin utträdesavsikt om så önskas.

Initialt ville Storbritannien med brexit lämna det gemensamma tullsamarbetet, EU:s inre marknad liksom att EU-domstolen inte skulle ha någon dömande makt i Storbritannien. Dock ville de behålla handelsavtalen. Senast i juli 2018 framfördes emellertid ett dokument från Storbritanniens regering som framhöll att en mjuk brexit är eftersträvansvärd.

EU:s största prioritet med brexit har varit få ett ordnat utträde där konsekvenser för invånare och företag reds ut. I och med att brexitavtalet godkändes är den första fasen i förhandlingarna klara där den brittiska slutnotan, medborgerliga rättigheter, vilken instans som ska döma i tvister och andra viktiga frågor har avklarats. Förhandlingarna har nu gått in i den andra fasen där framtida relationer diskuteras.

Hur ser det då ut för svenska invånare i Storbritannien? Under förutsättning att det finns ett avtal under utträdet i mars 2019 kommer EU-medborgare ha samma rättigheter som innan utträdet, men dessa rättigheter kommer endast gälla de invånare som flyttar till Storbritannien innan EU-medlemskapet löper ut. Man kommer då som svensk medborgare få ansöka om ”settled status”, om man bott i Storbritannien i mer än fem år, eller ”pre-settled status”, om man inte bott i Storbritannien i mer än fem år, för att få stanna i landet.

För svenska företag, som kommer förlora den direkta tillgången till en stor marknad i och med Storbritanniens utträde, finns fortfarande stor osäkerhet. Det bästa för marknaden vore en mjuk brexit från både Storbritanniens och EU:s perspektiv, men även om utträdesavtalet kommer godkännas finns många praktiska frågor kvar att lösa gällande handelsrelationerna. Skulle det inte finnas något avtal den 29:e mars står brexit-berörda företag utan övergångsperiod och väldigt kort tid att ställa om till den nya situationen. Företagen bör därför ha utarbetat en strategi för att förhålla sig till Storbritannien som ett land utanför den Europeiska Unionen. 

Viktiga datum för brexit

  • 11 december 2018 – Brittiska underhuset väntas rösta om utträdesavtalet med EU. Allmänna rådet undertecknar brexitavtalet, men beslutet att ingå i avtal kommer aktualiseras först när Europaparlamentet godkänt det. Den 10 december meddelade Theresa May att omröstningen om utträdetsavtalet med EU ställdes in på grund av att avtalsförslaget väntades förlora omröstningen.
  • 13–14 december 2018 – Ordinarie EU-toppmöte. Om avtalet inte accepteras av det brittiska underhuset kan frågan tas upp av stats- och regeringscheferna
  • 18 december 2018 – EU-ministrar väntas formellt godkänna utträdesavtalet
  • 11–14 mars 2019 – Europaparlamentet väntas godkänna avtalet
  • 19 mars 2019 – Allmänna rådet ingår å EU:s vägnar avtalet. För stöd krävs endast kvalificerad majoritet
  • 29/30 mars 2019 – Storbritannien lämnar vid midnatt, svensk tid, Europeiska Unionen
  • 30 mars 2019 – Utträdes avtalet träder officiellt i kraft där en övergångsperiod är framförhandlad till sista december 2020 om det inte förlängs med två år
  • 1 januari 2021 – Storbritannien har nu helt lämnat EU

Läs mer om Brexit: 

Europaportalen – Brexit
Sweden Abroad – Brexit